Semmelrecension: Tant Brun
Nu är semmelurari-månaderna här (det vill säga, januari och februari) och idag inleder vi med att recensera en traditionell semla från Tant Brun i Falköping. Fram till fettisdagen ska vi försöka recensera så många semmelrelaterade bakverk som möjligt. I och med den rådande pandemisituationen kommer vi mestadels att recensera semlor i vårt närområde, men vi hoppas att ni kommer att uppskatta att ta del av recensionerna ändå.
Nu kör vi igång!
Vikt: 120 gram
Utseende: Utseendemässigt tycker vi att semlan ser relativt trevlig ut med den vågiga spritsningen av grädden. Däremot tycker vi att semlor med ett trekantigt lock ser trevligare ut. Det är synd att det inte syns några svarta kardemummaprickar i själva bullen vilket det tyvärr visar sig vara dåligt av även när det kommer till smaken.
Smak: Till att börja med tycker vi att själva vetebullen är något tråkig - vi upplever inte att den smakar så mycket och framför allt saknar vi en tydlig kardemummasmak. Vetebullen är ganska kompakt vilket vi faktiskt tycker är ganska trevligt. Grädden är lagom vispad och vi uppskattar att det är rejält med mandelmassa i semlan. Mandelmassan i sig sticker dock inte ut smakmässigt - den är god men vi hade uppskattat lite mer bitighet i fyllningen.
Sammantaget omdöme: Det vi framför allt uppskattar med semlan från Tant Brun är att den är i en lagom storlek, innehåller generöst mandelmassa och har en bra vispad grädde. Däremot är, för oss, kardemummasmaken viktig i en semla och vi tycker att kardemumma tenderar att lyfta semlor smakmässigt, så att kardemumman inte finns i semlan tycker vi är tråkigt.
Betyg:
